Seychellerna

KartaSTATSSKICK: Republik.
YTA: 455 km2 (3 ggr Malmö stad).
FOLKMÄNGD: 80 000.
BEFOLKNINGSTILLVÄXT: 0,47 % (uppsk. 2002).
SJÄLVSTÄNDIGHETSDAG: 29 juni 1976 (från Storbritannien).
HUVUDSTAD: Victoria.
ETNISKA GRUPPER: Seychellier eller kreoler (ättlingar till franska nybyggare och deras afrikanska slavar), asiater, européer.
SPRÅK: Engelska och franska (officiella); Seselwa 96 % av befolkningen (franskbaserad kreol).
RELIGION: Kristna 97 % (varav 90 % katoliker).
NATURRESURSER: Fisk, kopra, kanel.
BNP: Jordbruk 3.1 %, industri 26.3 %, tjänstesektorn 70.6 % (uppsk. 1999). TILLVÄXT (BNP): 1.5 % (uppsk. 2001).
HDI: 0,786 (53/174). STATS-OCH NATIONALITETSNAMN: Svenska: Seychellerna – seychellier – seychellisk. Engelska: Seychelles – Seychellois (sing. och plur.) – Seychelles.

 

Många öar
Kartan ovan visar endast ett mindre antal av de öar som utgör Seychellerna. Totalt finns det 122 öar: en central grupp på 41 öar och en yttre grupp bestående av 71 öar. På huvudön Mahé lever 90 % av befolkningen och på den centrala ögruppens stora öar – Mahé, Silhouette, Praslin och La Digue – bor 98 % av befolkningen. De flesta av den yttre gruppens öar är obebodda.

Frankrike annekterade öarna
Seychellerna besöktes sannolikt av sjöfarare från Persiska viken och Östafrika långt tillbaka i tiden, men det var först i början på 1500-talet som öarna uppenbarade sig på de europeiska kartorna efter det att portugisen Vasco da Gama siktat öarna 1502, då han var på väg till Indien.

Man vet med säkerhet att sjömän tillhörande Brittiska Ostindiska Kompaniet spenderade några dagar på Mahé och andra näraliggande öar år 1609. En fransk expedition från Mauritius nådde öarna 1742, och ytterligare en kom 1756. Då annekterade Frankrike öarna, som fick namn efter den franske finansministern Jean Moreau de Séchelles. I slutet på 1770-talet började fransmän från Mauritius och Réunion och deras slavar att bosätta sig på öarna som då fortfarande var helt obebodda.

1814 tillfaller öarna Storbritannien
Men Storbritannien hade också fått upp ögonen för öarna och utmanade fransmännens annektering. Det ledde till en dragkamp med Frankrike som avgjordes först 1814 då Parisfördraget tillerkände Storbritannien öarna. Efter att slaveriet avskaffades 1834, lämnade många nybyggare öarna med sina slavar. Storbritannien patrullerade den östafrikanska kusten och bordade slavskepp, befriade slavarna och lät dem bosätta sig på Seychellerna. Kineser, malaysier och indier flyttade också in och blev ofta affärsidkare och handelsmän.

Öarna blir självständiga
Storbritannien administrerade Seychellerna från Mauritius fram till 1888 då öarna fick en egen guvernör bosatt i Victoria på huvudön Mahé. 1903 blev Seychellerna en brittisk kronkoloni och förblev så fram till självständigheten i juni 1976. Då blev den västvänlige och konservative juristen James Mancham från Demokratiska partiet (DP) president. Men redan året därpå, den 4–5 juni, då Mancham var i London störtades han av ett 60-tal anhängare till sin premiärminister, Albert René från Socialistpartiet. Dessa anhängare hade fått militär utbildning i Tanzania. René blev ny president.

Nyereres socialism fungerade inte
Under de första åren förbättrade han levnadsförhållandena för folk i allmänhet och uppskattades för det. Men när han införde enpartistaten, baserad på Tanzanias socialistiska modell och ideologi, ujamaa, förändrades stödet för honom. Han utsattes för en rad kuppförsök men lyckades tack vare militära rådgivare från Nordkorea och soldater från Tanzania att omintetgöra dem alla. 1989/90 förändrades världen i rask takt: Muren föll, Sovjetimperiet kollapsade och det kalla kriget upphörde. Det var händelser som starkt påverkade många socialistiska stater i Afrika, bland dem Seychellerna.

Socialismen överges
I december 1991 meddelade René att landet skulle överge det gamla politiska systemet och införa ett demokratiskt flerpartisystem. I juli 1993 hölls det första fria parlaments- och presidentvalet som Renés ”nya” parti Seychelliska folkets progressiva front (SPPF) vann med en betryggande majoritet. Han upprepade sin seger i presidentvalet 1998 då han fick 66.7 % av rösterna medan antagonisten och numera, Sir James Mancham (DP), som återvänt från exil i London fick endast 13.8 %. Andra partier hade också tillkommit.

Turismen är viktig
Som framgår av HDI-indexet har Seychellerna en levnadsstandard idag som vida överstiger de flesta länderna i Afrika söder om Sahara. Motorn för den ekonomiska utvecklingen har varit och är turistnäringen. Eftersom Seychellerna ligger utanför cyklonbältet drabbas man inte av de hårda stormarna. Men turistnäringen är känslig för andra ”stormar”, t.ex. internationella politiska kriser. Gulfkriget 1991-92 och terroristkriget i Afghanistan 2001 blev t.ex. mycket kännbara för turistnäringen på Seychellerna.

Myndigheterna försöker diversifiera ekonomin genom att stimulera andra sektorer som t.ex. fisket (ton- och räkfiske), jordbruket (odling av kokosnötter, kanel, vanilj, bananer etc.). Men man gick för långt 1995 då man införde en lag som innebar att myndigheterna inte skulle ställa några frågor till dem som var villiga att investera 10 miljoner dollar i landet. Dessutom erbjöds presumtiva investerare möjligheten att få köpa ett seychelliskt pass för 25 000 dollar. Eftersom det var en ”inbjudan” till droghandlare och andra kriminella att tvätta pengar, fick president René lova att aldrig tillämpa lagen tills den kunde annullerades i augusti 2000.

Webbtips/källor:
http://www.odci.gov/cia/publications/pubs.html;
http://www.fco.gov.uk/text_only/news/dynpage.asp?Page=10033&Theme=16;
http://www.ethnologue.com/country_index.asp;
http://memory.loc.gov/frd/cs/sctoc.html;

Murray, Jocelyn (1998): Cultural Atlas of Africa, Revised Edition.
Geographica (2000): Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder, Köln.